INNEHÅLL
 
Arbetsrummet
Biblioteket
Förrådet
Köket
Scrapverksta´n
Växthuset

 


PÅ SÄNGBORDET

"Låt mig hålla din hand"
av Tove Alsterdal



LÄST 2015
12 böcker

LÄST 2014
11 böcker

LÄST 2013
14 böcker

LÄST 2012
12 böcker

LÄST 2011
24 böcker

LÄST 2010
25 böcker

LÄST 2009
35 böcker



 

 

TISDAG, 03 NOVEMBER, 2015

I lördags lånade vi ut huset till yngste sonen som hade för trångt i sin lägenhet för att ställa till med en Halloweenmaskerad. När vi kom hem på söndageen fanns inte ett spår efter deras fest. Det var nästintill kliniskt rent efter dem.
Idag dök det upp en bild på Instagram där sonen poserar med sina utklädda vänner bakom ryggen. De gjorde förmodligen succé när de under kvällen öppnade dörren för alla byns barn som gick runt i kvarteret och tiggde godis.

MÅNDAG, 02 NOVEMBER, 2015

Idag kom beskedet om kvalitetscertifieringen av mitt "tutteri" - allt är ok!

SÖNDAG, 01 NOVEMBER, 2015

Årets julfrimärken har ett tema som heter "Snöstjärnor" och är utformade av Elin Sandström.
Hennes tanke med julfrimärkena är att de ska kännas trivsamma och påminna om och gångna jular.
Hon har valt att arbeta med klara och lågmälda färger som tillsammans med stjärnor ska kännas som stämningsfyllda och diskreta symboler för julen.
Inspiration säger Sandström att hon hämtat från 1930- och 40-talens julkort samt Karl Bertil Jonssons jul.
Elin Sandström, född 1988, är utbildad konstnär och illustratör vid bl a Konstfack.

TISDAG, 15 SEPTEMBER, 2015

Inget är som väntans tider sägs det och det stämmer verkligen om man som jag
(och käre maken) är Downton Abbey-fan
.
Men väntan på att den här säsongen ska dra igång är lite kluven - det är liksom en sorgsen väntan då detta är den allra sista säsongen. Efter de här avsnitten blir det inget mer och då spelar det ingen roll att jag önskat och drömt om att detta skulle vara en evighetsserie i stil med brittiska Hem till gården som började på 70-talet och fortfarande visas.
Nåväl; lördag den 17 oktober börjar SvT sända den sjätte och sista säsongen och jag kommer att njuta av varje minut.

MÅNDAG, 14 SEPTEMBER, 2015

I vår bokcirkel läser vi denna månad Leona - Tärningen är kastad av Jenny Rogneby. Jag läste ut den i ett tjillevipp eftersom den är så otroligt bra med en historia som är helt häpnadsväckande. Rogneby bjuder på twist efter twist och som läsare blir jag helt såld på hennes intrig.
Bokens huvudperson är en kvinnlig polisutredare, Leona Lindberg, som försöker få sitt liv att fungera när såväl arbetet som familjen kräver hennes totala uppmärksamhet. Flera gånger när jag läser boken slås jag av de likheter som finns mellan Leona och Saga Norén i den omåttligt populära tv-serien Bron
- det sociala samspelet vill liksom inte riktigt fungera för huvudpersonen.
Rogneby är oerhört skicklig när hon bygger upp en spänning som löper genom hela denna oförutsägbara historia.
Läs den!

Från bokens baksida:
En sjuårig flicka går naken och blodig mitt på blanka förmiddagen in på en bank i centrala Stockholm och lyckas få med sig ett miljonbelopp därifrån. Det osedvanliga rånet väcker snabbt stort uppseende. Den unga Leona Lindberg, brottsutredare vid Roteln för Grova Brott vid Citypolisen, får ärendet på sitt bord. Utredningen innehåller en rad märkliga omständigheter och spåren visar sig så småningom leda åt ett oväntat håll.
 
Leona är erkänd för sin yrkesskicklighet och samtidigt en udda fågel inom poliskåren, en kontroversiell outsider och ensamvarg som inte drar sig för att ta till ibland rent våghalsigt oortodoxa metoder om de helgar hennes syften.
LEONA – Tärningen är kastad är den första boken om Leona, en kriminalroman om att våga bryta normer, livsval och skamlös brottslighet i ett regntungt, ruggigt Stockholm.

SÖNDAG, 13 SEPTEMBER, 2015

Oj vad tiden har rusat!
Det är i stort sett ett helt år sedan jag uppdaterade den här sidan, ett år fyllt av liv, glädje och sorg.
Sönerna har flyttat hemifrån, jag har bytt arbetsplats, läkarkåren har gett mig några trista besked, huset har renoverats och dagarna har gått.

Mitt första imlägg efter så lång tid kommer att handla om glögg med anledning av att Blossa har presenterat årets glögg.
2015 ska vi avnjuta en glögg med tydliga inslag av den populära tesorten Earl Grey. Den bär även spår av bergamott och citron.
Engelsmännens tedickande och engelskt porslin står för inspirationen till såväl drycken som till flaskans design.
Tittar man noga ser man att att bilden på flaskan föreställer en earl som värmer glögg i sällskap av sin jakthund.
Åsa Orsvärn som är Chief Blender på Blossa säger att "Blossa 15 har en framträdande doft av citrus, te och glöggkryddor. Smaken är söt och frisk med glöggtoner som dröjer sig kvar i munnen för att avslutas med en klar citrus- och tesmak. Som alltid är Blossa tillverkad på en vinbas och i år har glöggen hela tre stycken viner i sitt grundrecept"

TISDAG, 16 SEPTEMBER, 2014

Nu har jag läst färdigt Livet i ett riskorn av den brasilianska författaren Francisco Azevado.
Det hät är en sydamerikansk familjesaga som inte riktigt lyckas beröra mig.
Berättelsen knyter ihop fyra generationer från 1909 och fram till 2008, alltsedan utvandringen från Portugal
till Brasilien. Nu ska familjen samlas för att fira hundraårsminnet av förfädernas bröllopsdag.
Efter bröllopsakten och det traditionsenliga kastandet av riskorn över bröllopsparet plockar brudgummens syster ihop så mycket ris hon kan och skickar med brudparet när de emigrerar till Brasilien som en bröllopsgåva som ska bringa lycka och fruktsamhet över brudparet.
Det som sedan händer i det nya landet återberättas på ett rätt ointressant sätt som inte berör och det blir inte annat än en småtrevlig bok med en massa svammel hit och dit.
Det här boken behöver man inte läsa.

Från bokens baksida:
Det var en gång ett ris.
Ett ris som planterades i jorden, som föll från himlen och som plockades från gatstenarna.
Ett ris som inte blir dåligt, ett ris som kommer långt härifrån, från Portugal, på andra sidan Atlanten.

Så börjar faster Palmas berättelse om José Custodios och Maria Romanas bröllop i Viana do Costelo 1908.
För sin brorson Antonio har hon, sittande i sin särskilda stol, under många år berättat om riset som kastades över brudparet och som förblivit i familjens ägo, om utvandringen från Portugal, överfarten till Brasilien och om det nya livet på lantegendomen Santo Antonio da União.
Åttioåtta år gammal står Antonio i köket på Santo Antonio da União och konstateras att familjen är en svår rätt att laga till, men att han, tack vare det magiska riset från föräldrarnas bröllop, har lyckats hålla ihop sin egen.

MÅNDAG, 15 SEPTEMBER, 2014

Jag hittade ett gammalt vykort från 1962 föreställandes Norr City i Katrineholm.
Huset är byggt 1961 och har fått en neonskylt på hustaket som förmodligen skulle
vara med och skapa en atmosfär som skvallrade om modernitet och framtidstro.
Norr City står det på skylten som blickar ut över järnvägen och lite längre bort torget.
Det var i de här kvarteren, alldeles intill järnvägsstationen, som staden växte upp
och det var till en börja den norra sidan av järnvägen som var stadens hjärta.
Gammal bebyggelse hade rivits för att ge plats åt de här nya fastigheterna och Sparbanken
hade inte varit sen med att ordna sig en ordentlig lokal i fastigheten och neonskylt på fasaden.
Bilfirman SAAB slog också på stort - här skulle det säljas bilar.
Med facit i handen kan man bara konstatera att det inte räckte med nybyggnation och neonskyltar
för utveckingen tog en helt annan vändning - den norra sidan av staden
somnade och istället växte den åt söder...
Idag finns inte Sparbankens kontor kvar på norr och SAAB-återförsäljaren
flyttade kort därefter till en annan lokal. I bilfirmans lokal finns idag det anrika cafét Sultans.
Den första december i år flyttar familjens storebror in i det höga huset,
in i en etta med sovalkov på tredje våningen flyger han och lämnar därmed sitt pojkrum tomt.
Det är en märklig känsla att vår lille son blivit en ung man som ska skapa sig ett alldeles eget hem.
Och även om jag kommer att sakna hans sällskap, diskussionerna vid matbordet och kanske till och med hans stryktvätt så är jag så glad för hans skull.
Den här dagen har han sett fram emot länge och snart är den här.
Flyg älskade son, flyg...

SÖNDAG, 14 SEPTEMBER, 2014

Hur kunde det bli så här?
Hur kunde så många svenskar rösta bort en regering
som gjort så mycket för att skapa balans i landets ekonomi?
Hur kunde så många rösta bort vår regering?
Sveige har förlorat två skickliga ministrar och för Nya Moderaterna
är förlusten än större då partiet även förlorar sina frontpersoner.
Jag hoppas att partiet kavlar upp ärmarna och redan nu påbörjar sitt arbete inför 2018
och att man lyckas attrahera fler kvinnor och framför allt LO-kvinnor.

LÖRDAG, 13 SEPTEMBER, 2014

Nu har krukorna som varit fyllda med sommarblommor de senaste månaderna fått nya blomster.
En stor bollkrysantemum välkomnar nu vid ytterdörren med sina mängder av blekgula blommor.
Om inte nätterna blir allt för kalla ska den väl klara sig tills det är dags att byta ut den mot granris.

FREDAG, 12 SEPTEMBER, 2014

Mina elever har de senaste dagarna arbetat intensivt med politik på SO-lektionerna.
Indelade i små grupper har de bedrivit partipolitik utifrån att de företräder ett fruktparti.
Argumenten för varför just deras parti ska ha makten i Sverige
har vässats och vallöften har haglat i luften.
Idag lades sista handen på valaffischer som de hade med sig när de besökte "ettorna" på skolan
och argumenterade för sin politik innan de små ettorna la en röst på det bästa partiet.
Vann gjorde Bananpartiet som bland annat lovat att det skulle serveras bananglass i matsalen varje vecka.
Det ska bli spännande att se om de kan hålla sina löften...

TORSDAG, 11 SEPTEMBER, 2014

Skolan först är en kampanj som Lärarförbundet driver nu i valkampanjen.
Det har väl inte undgått någon att skolfrågan är en av valets hetaste fråga
och politiker landet runt har lämnat vallöften som handlar om att sätta skolan först.
Det handlar om högre lärarlöner, minskad arbetsbelastning och om stöd till varje elev.
Det som händer i valrörelsen är rätt unikt för aldrig förr har en yrkesgrupp
fått så stort utrymme som nu lärarna får - vilket är glädjande.
Med tanke på alla vallöften som getts kommer skolan
alldeles oavsett vilken politik vi vaknar till på måndag morgon
vara valets vinnare...såvida alla löften som avges också hålls.
Att lova är stort men att hålla sina löften är större.

ONSDAG, 10 SEPTEMBER, 2014

Hjälp - hur trött kan man egentligen vara?
Det är bara onsdag och mycket återstår att hinna med innan det blir helg och lata dagar.
Igår satt jag i ett möte med två inspektörer från arbetsmiljöverket i drygt tre timmar.
Mötet var bra på alla sätt och vis men det tar på energin att svara så korrekt som möjligt på myndighetspersoners frågor. Efter det mötet hamnade jag i ett informationsmöte med två föräldrar som eventuellt vill flytta sina barn till vår skola. Idag har jag rett i konflikter mellan elever, kontaktat föräldrar och upprättat incidentrapporter. Imorgon är det ett tretimmarsmöte på eftermiddagen med Lärarförbundet och på fredag ska rektorn och jag på en arbetsmiljöutbildning hela långa dagen.
Pust och stön - det är mycket att hålla ordning på på mitt hjärnkontor
(usch, så osnyggt det är när man skriver en mening med två stycken "på"...)
Ikväll sover käre maken borta eftersom han sitter i ett möte som förmodligen slutar framåt midnatt, äldste sonen är sjuk och redan nedbäddad framför sin tv vilket även yngste sonen är utan att för den delen vara sjuk. Hans förklaring till att ha krupit till kojs är att han börjar arbeta väldigt tidigt i morgon bitti.
Själv har jag väl redan gett en förklaring till varför jag nu tänker borsta tändera, krypa ner under duntäcket och läsa en bok trots att klockan bara är 19:50.

TISDAG, 09 SEPTEMBER, 2014

Min vana trogen har jag även i år köpt ett medlemskap i Akademibokhandelns "Låna & Läs" och bland årets titlar dyker Fredrik Backman och hans nya bok Britt-Marie var här upp.
Jag har ju sedan tidigare läst En man som heter Ove och Min mormor hälsar och säger förlåt och vet att jag funderade på vilken miljö Backman skulle välja för nästa bok.
De båda första berättelserna utspelar sig i ett villakvarter respektive ett flerfamiljshus och det skulle kännas knepigt om nästa bok skulle ha ett liknande upplägg.
Nåväl, jag har insett att jag aldrig skrev några rader om Min mormor hälsar och säger förlåt så då gör jag det väl nu istället.
Visst fanns det förväntningar på boken från min sida - skulle Backman klara av att leverera en bok till?
Visst känner man igen Backmans stil som pendlar mellan det känslofyllda och det lite halvgalna.
I den här boken växlar perspektivet mellan den komiskt berättande historien och en fantasivärd a la Harry Potter. Och det är väl just det här med fantasivärlden som gör att jag inte riktigt kan ta boken till mig.
Jag har nämligen väldigt svårt för fantasy och vuxensagor.

Från bokens baksida:
Elsa är sju år och annorlunda. Mormor är sjuttiosju år och galen. Stå-naken-på-balkongen-och-skjuta-med-paintballgevär-på-män-som-vill-prata-om-Jesus-galen. Men hon är också Elsas bästa, och enda, vän. Det är in i mormors sagor Elsa flyr på nätterna, till Landet-Nästan-Vaken och kungariket Miamas. för där är alla annorlunda och då behöver ingen vara normal.
Så när mormor dör och efterlämnar en serie brev, med ursäkter till människor hon gjort illa, blir det början på det stora äventyret. Det leder Elsa till en trappuppgång fylld av fyllon, monster, kamphundar och helt vanliga kärringar. Men också till sanningen om sagor och kungariken och en mormor olik alla andra.

MÅNDAG, 08 SEPTEMBER, 2014

Det är nästan så man kan tro att jag råkat ut för tvångshandlingar...
Jag tvättar mina händer mer än vad de egentligen skulle behöva och orsaken till det är den ljuvliga tvålen från Molton Brown med doften Mulberry & Thyme.
Molton Brown grundades i London 1973 och 90% av produkterna tillverkas i Hertfordshire i England. Produkterna för kropp, hud och hår är av högsta kvalitet med endast naturliga ingredienser från hållbara källor och viktigast av allt: de är inte testade på djur.
Tvålen är mycket dryg och mjukgörande och den underbara doften stannar kvar länge på huden.
Priset för den här flaskan på 300 ml är ca 200:- och den är värd varenda krona.

ONSDAG, 07 MAJ 2014

M som i matematik.
Eftermiddagen har ägnats åt en matematikföreläsning med Margareta Forsbäck.
Forsbäck står tillsammans med sin kollega Ingrid Olsson bakom matematikläromedlet Eldorado (Natur&Kultur) 2012 fick de Årets Läromedelsförfattarpris som är instiftat av Sveriges Läromedelsförfattares förbund. Själv använder jag mig av Eldorado sedan fyra år tillbaka och är verkligen jättenöjd med det.
Det hjälper mig att grunda en god matematisk förmåga hos mina elever så att de kan utveckla sitt mattetänk - dessutom är det tydligt kopplat till Lgr 11.

TISDAG, 06 MAJ, 2014

S som i scrap.
När brorsonen Albin döptes fick han av oss ett tomt fotoalbum (postbounded) där tanken var att han vid två eller tre tillfällen per år skulle få en layout att spara i albumet.
Nu har jag gjort en layout från hans andra jul som firades hos hans farfar och farmor.
Han sitter på käre makens arm och beundrar julgranen.
De där två har ett väldigt speciellt förhållande, de är allra bästa vänner och har väldigt roligt tillsammans trots de 43 år som det skiljer mellan dem.

MÅNDAG, 05 MAJ, 2014

F som i festfixare.
Nu ger sig Micael Bindefeld in i kokboksträsket med den alldeles nylanserade Min trädgård är en fest.
Den här boken lär bjuda på bilder från Bindefelds trädgård, historier om hans morfar och recept på pelargonglass och pelargongelé.

Varför anser så många kändisar att just deras recept behöver komma i i tryck?
Har vi verkligen ett behov av att få veta vad Bindefeld odlar i sin trädgård och vad han sedan äter upp?
Om han ger ut ytterligare en bok lär den väl handla om hur han tränar och detoxar sig för det är typ det kändisars böcker handlar om.

SÖNDAG, 04 MAJ, 2014

Nu har jag läst en bok som jag verkligen kan rekommendera; Egenmäktigt förfarande - en roman om kärlek av Lena Andersson.
Med den här boken vann Andersson Augustpriset 2013 i kategorin Årets svenska skönlitterära bok och det var hon verkligen väl förunnad för det är en mycket bra bok om kärlek.
I centrum för bokens handlilng står poeten Ester och den äldre konstnären Hugo, en man som ramlar mellan sina behov av frihet och bekräftelse.
När deras vänskap inleds är Ester redan attraherad av Hugo som håller henne på avstånd förutom de gånger han går till sängs med henne...
Vänskapen utvecklas till ett slags förhållande där Ester är den som vill ha mest och intensivast medan Hugo är den som styr - ju mer Ester kräver desto mer ryggar han.
Förhållandet blir alltmer destruktivt för Ester som hoppas och tror men ideligen blir besviken och sårad av den frihetsälskande Hugo.
Att språket flyter fint och Andersson lotsar sina läsare på ett mjukt sätt genom handlingen och dessutom låter läsaren själv göra sina tolkningar lyfter den här boken högt.

Från bokens baksida:
Ester Nilsson är poet och essäist och en förnuftig människa i en förnuftig människa i en förnuftig relation.
En dag får hon en förfrågan om att hålla ett föredrag om konstnären Hugo Rask.
Från och med nu ska hela hennes tillvaro hänga samman med denna till sin avsikt helt oskyldiga begäran.
I publiken sitter konstnären själv, hänförd, och de två möts för första gången efter föreläsningen.
Ett slags kärlekshistoria inleds mellan Ester Nilsson och Hugo Rask, banal i sin enkla grymhet, storslagen i sin fullständiga hängivenhet.
Egenmäktigt förfarande är en berättelse om hur mycket vi är beredda att bedra oss själva i vår önskan att bli älskade, men också om hur svårt det är att inte utnyttja människors svaghet, och hur brutalt resultatet blir.
Lena Andersson skildrar här hur det känns att utsättas för den stormande passionen - utan att fullt ut kunna gå upp i den. Det är en detaljstudie i makt och besatthet, rolig och smärtsam om vartannat.

LÖRDAG, 03 MAJ, 2014

Käre maken och familjens storebror i Manchester.
Familjens lillebror arbetar 12-20.
Jag kryper runt i trädgårdslandet.
Solen försvunnen.
Nu är landet färdigsått - alla frön i jorden.
Retligt bara att växtduken inte räckte till - blir att köpa några meter till.

FREDAG, 02 MAJ, 2014

Tidigt i morse gav sig käre maken och familjens storebror iväg på en far-och-son resa till Manchester i sällskap av en annan far och son (Peter och Jesper)
Fotboll och öl i fyra dagar är väl det som står på schemat skulle jag tro.
Själv laddar jag för en helg i trädgården om bara vädret håller sig stabilt.
Det ska gödslas under trädgårdens bärbuskar, frön ska ner i jorden och rabattkanter ska beskäras.

TORSDAG, 01 MAJ, 2014

I 121 år har Katrineholms musikkår marcherat och spelat in våren den första maj.
Under fyra timmar med start 8:00 tar man sig runt på stadens gator och spelar för allt vad man är värd. Tillställningen som heter Maj i by är verkligen ett säkert vårtecken och käre maken och jag stod där i vårsolen och såg dem marchera förbi.

ONSDAG, 30 APRIL, 2014

I år stannar käre maken och jag hemma istället för att ge oss ut och titta på en majbrasa.
Själv är jag lite magsjuk och käre maken illamående så vi blir sittandes i tv-soffan.
Men likväl gläds vi över att våren är här och att vi nu tar steget in i den sköna majmånaden.

TISDAG, 29 APRIL, 2014

Som liten var jag nog ingen riktig "dockmamma".
Att klä sin docka, kamma den och stoppa den i lilla doc
kvagnen roade mig inte särskilt länge och definitivt inte lika länge som mina lekkamrater.
Min största behållning var allt sorterande innan själva leken började, när man tömde ut sina dockkläder på golvet och sedan sorterade dem i olika högar.
När sedan leken drog igång och det skulle bytas låtsasblöjor och man skulle gå runt i kvarteret med sina vagnar, ja då tröttnade jag helt enkelt.
Mest road av min Skrållan-docka var jag nog när jag klippte håret på henne men med tiden blev det så lite hår kvar att det inte gick att frisera henne.
Därefter blev jag intresserad av Barbiedockor och icke att förglömma; pappersdockor...eller heter det kanske klippdockor?
Det var stor glädje när jag varit med föräldrarna och handlat på Vivo för i den affärens leksakshylla fanns det pappersdockor att köpa och det vet ju alla att köpta pappersdockor är snäppet bättre än de man hittade i veckotidningarna.
I synnerhet en liten rödhårig pappersdocka blev jag väldigt fäst vid för jag tyckte hon var så fin och hade de mest underbara kläder - hon var nästan för fin att leke med minns jag att jag tänkte.
Att just den dockan dyker upp på Pinterest idag under rubriken Danish Paperdoll fick det att knottra sig i skinnet på mig och alla gamla minnen väcktes till liv.
Herregud vad jag tyckte om den här pappersdockan när jag var en liten flicka på kanske sex eller sju år.
Här är hon igen och jag tycker fortfarande, efter drygt 40 år, om henne!

MÅNDAG, 28 APRIL, 2014

Godnattsagor för barn som dricker av Marjaneh Bakhtiari är verkligen ingen bok jag rekommenderar.
Berättelsen handlar om tre generationer Teheranbor där två systrar har till uppgift att ordna en minneshögtid för sin döde far, påhejade av sin gamla mamma. Systrarnas söner lever sitt liv på gatorna och i källarlokaler med illegala verksamheter.
Familjens liv genomsyras av minnen från revolutionen då den västinfluerade shahen av Iran avsattes, kriget som slet sönder landet under åtta år, demonstrationer, förluster, batongslag och tårar, begravningar och svek.
Men berättelsen handlar även mycket om familjens vardagsliv och dess vedermödor.
Det här är ingen rolig bok. Jag gillar inte Bakhtiaris sätt att skriva, gillar inte dialogen och tycker inte att hon lyckas fånga mig.

Från bokens baksida:
Det är Tehran vintern 2013. Snöflingor stora som bomullstussar faller och faller över den väldiga grå staden. I en lägenhet träffas de medelålders tvillingsystrarna Shahla och Zohreh för att diskutera den kommande minneshögtiden för deras bortgångne far. Fast mest av allt pratar de skit om morsan. Deras orubbliga, självupptagna mamma, Mahrokh Akbarian. Men egentligen, innerst inne, handlar oron och upprördheten om allt det andra. Det som de och deras generation har varit med om.
Godnattsagor för barn som dricker är berättelsen om några familjer i dagens Tehran. De lever sitt vardagliga liv, tar ett glas och en cigg, diskuterar och tjafsar, dämpar ångesten med yoga och tabletter och försöker att inte låtsas om de klassklyftor som skär rakt genom den egna släkten. Allt är igenkännbart. Och ändå inte. För bakom allt detta finns något annat, Irans blodiga, grymman nutidshistoria. Allt det som människorna sett och upplevt och alla frågor som blir kvar, Hur mycket orkar man minnas? Kan man bara låta livet gå vidare? Kan engagemanget, som var så starkt en gång, kanske rent av väckas till liv igen?

SÖNDAG, 27 APRIL, 2014

Burger King slår upp sina portar i sta´n på tisdag men innan dess ska personalen träna och testa sin stresstålighet.
Därför hade man idag öppet under åtta timmar där man lät oss katrineholmare handla mat för halva priset om vi visade tålmodighet och tyckte det var ok med lite långsammare serveringstempo...och det tyckte käre maken och jag.
Den unga personalen var superduktig och kommer säkert att klara sitt uppdrag galant på tisdag.
I morgon, måndag, tränar de igen och den som ställer upp som provkanin kan även då äta för halva priset.
Smaklig spis!

LÖRDAG, 26 APRIL, 2014

W som i whiskey.
Ikväll samlades käre maken, en son, en brorson och mina tre bröder hemma hos oss för att under expertvägledning provsmaka whiskey på temat "whiskey i världen".
Experten kommer från Ekfatet i Norrköping och kan sin sak.
Under 60 minuter föreläste han om olika sorters whiskey samt förklarade dofter och smaker på det som fanns i glasen.
Samtliga herrar var mycket nöjda efter provningen och Ekfatet kan varmt rekommenderas för den som är intresserad.
Den här provningen kostade 2 000:- och därtill whiskey för en kostnad av 1 000:-
"Absolut värt pengarna" sa den whiskeyälskande käre maken.

FREDAG, 25 APRIL, 2014

Internationell matmarknad på stadens torg i år igen.
Även om det mesta är sig likt och välbekannt när denna "matcirkus" kommer till sta´n så är det ett trevligt inslag i vardagen.
Att sedan solen sken från en klarblå himmel och dagen bjöd på värme gjorde ju inte saken sämre.
Käre maken och jag åt langos samt köpte några italienska salamikorvar - sedan var vi nöjda.

TORSDAG, 24 APRIL, 2014

G som i Gunvor.
Ikväll har vi träffats för att äta och umgås hemma hos fina Gunvor.
För mig blev det ett kärt återseende av mina arbetskamrater som jag skiljdes från i och med detta läsår då jag bytte arbetsplats.
Gunvor bjöd inledningsvis på olika sorters hembakt bröd med dinkelmjöl och till det två röror; basilikaröra samt hummus. Det var sagolikt gott!
Visst blev det en del prat om arbetet men på det hela taget var det en mycket trevlig kväll i ett sällskap som fyller mig med må-bra-känslor.

ONSDAG, 23 APRIL, 2014

Vanligtvis köper jag min frön till trädgårdslandet från Impecta men i år plockade jag ihop det jag behövde på MAXI. Det blev det gamla vanliga men fem nya bekantskaper fick följa med hem. I år ska vi även prova att odla bondbönor, blomsterböna, broccoli, palsternacka samt judekörsbär.
Käre maken har byggt på kanterna på trädgårdssängarna så att de nu ser ut som gigantiska pallkragar - tanken är att få lite mer höjd på sängarna och därmed lite mer lucker jord att odla i. Morötterna kommer nog att trivas.
I valborgshelgen ska fröna ner i jorden och växtduken läggas på. Den ligger lika mycket på landet för groningens skull som för att hålla kvarterets katter borta från det nysådda.
Det är inte roligt när katterna uträttar sina behov och sedan sprätter runt fröna så att ruccolan hamnar bland ringblommorna...

TISDAG, 22 APRIL, 2014

TED talks är en global community som välkomnar människor/"tänkare" från olika vetenskapliga discipliner och kulturer att framföra sina tankar och ideér som kan utveckla attityder, människor och i förlängningen världen.
Det sker vid tvärvetenskapliga konferenser som hålls årligen i Kalifornien.
I samband med konferensen hålls ett antal föredrag med oftast kända och högprofilerade föredragshållare. Ett föredrag får hålla på i högst 18 minuter och det handlar om att spride idéer.
Tidigare föredragshållare har bl a varit Bill Gates, Bono, Al Gore och svensken Hans Rosling. Alla föredrag videofilmas och läggs sedan upp på Internet.
TED står för Technology, Entertainment, Design – teknologi, underhållning, formgivning.
Här finns otroligt mycket att ta del av för den som vill låta sig inspireras.

MÅNDAG, 21 APRIL, 2014

Kerstin Ekman, född i Finspång och uppvuxen i Katrineholm, skrev 1974 Häxringarna som är den första boken i tetralogin Kvinnorna och staden eller som den tidigare kallades; Katrineholmssviten.
Den här boken ska vi i bokcirkeln ha läst tills vi träffas i juni hemma hos Eva, som också var den som valt boken och presenterade den för oss andra vid dagens träff hemma hos Karin. Vi blev alla väldigt glada för Evas val - tänk att ingen av oss sju i bokcirkeln tidigare läst Ekmans serie om Katrineholm, inte ens vi som är katrineholmare sedan födseln.
Kerstin Ekman är ledamot av Svenska Akademien sedan 1978 men deltar inte i dess möten sedan 1989 p.g.a. Salman Rushdie-affären.
Katrineholmssviten skrevs mellan 1974-83 med inspiration av Katrineholms utveckling från stationssamhälle vid stambanan till en modern industristad. Fyra böcker ingår i sviten: Häxringarna, Springkällan, Änglahuset och En stad av ljus. Här i Katrineholm finns en mindre park i centrum som kallas Springkällan och vårt kulturhus heter Ängeln efter Änglahuset på Drottninggatan där Ekmans farmor bott - ett hus som revs 1956.

SÖNDAG, 20 APRIL, 2014

Den tredje rösten är författarparet Cilla och Rolf Börjlinds uppföljare till Springfloden som kom förra året och det här är en bok med mycket spänning.
Jag tror visserligen att behållningen skulle vara än större om man läst den första boken innan man gav sig på uppföljaren - det är alldeles för mycket i boken som refererar till händelser och personer i Springfloden.
Berättelsen har ett högt tempo och är väldigt spännande - en riktig bladvändare.
Paret Börjlind har tidigare mest arbetat med filmmanus och ska man säga något negativt om Den tredje rösten så är det att den ligger väldigt nära ett filmmanus i sin berättarteknik. Händelser och dialoger får emellanåt en karaktär av korta filmsekvenser.
Det här är definitivt en läsvärd bok om man gillar genren.

Marseille. En ung kvinna hittas styckad och nergrävd i ett strövområde. Hon har tidigare arbetat på cirkus som target girl för en knivkastare. Hennes död skakar om en nära vän till den före detta polisen Tom Stilton. Tillsammans åker de ner till Frankrike för att ta reda på vad som ligger bakom det brutala mordet.
Stockholm. En tulltjänsteman hittas hängd i sitt hem. Polisen konstaterar snart att der rör sig om ett fingerat självmord och sätter dådet i samband med ett parti droger som tullen beslagtagit.
Olivia Rönning dras ofrivilligt in i mordet på tulltjänstemannen och börjar följa andra vägar än huvudutredningen. Motivet till mordet leder henne in i kretsar som tjänar grova pengar på att mjölka det svenska välfärdssystemet.
När Tom och Olivia inser att mordgåtorna är sammanflätade tar de hjälp av varann för att lösa dem.